Hormoner

Idag läste jag bloggen sub40före40. Då slog det mig att det finns flera kvinnor som liknar mig därute.

 

 

"Jag är av slaget kvinna som inte är kompis med kroppen under en vecka eller två i månaden. I vardagslivet inga problem men att springa fort är inte att hoppas på just då.

Benen blir supertunga och det känns som dagsgammal mjölksyra i musklerna bara jag går upp för en trappa. Himla skojsigt. Eller inte."

 

Det är inte alla dagar som träningen känns så som man förväntat sig. Det kan bero på att man tränat fel, överträning, förkylning på gång, stress, dålig sömn eller så kort och gott hormoner.

 

Ska man prata om det? All kvinnor har "det", inget mer med det? Jag har funderat under mina år som kvinna och motionerande. Jag har aldrig låtit "det" hindra mig. Men visst har jag reflekterat.

 

Antag att man satsat för ett lopp. Tränat bra och verkligen vet att man toppat sin form - så visar det sig att tävlingen infaller under PMS eller kanske om man blivit äldre så är man inne i en preklimakteriefas av värre sort. Då kan man märka skillnad. Irriterande och minst sagt frustrerande. Dessa faktum är ju på många sätt icke själv valda och heller inte direkt påverkbara. Frågan är då vad kan man göra?

 

Ja vad tycker du?

 

 

Maila gärna mig om du har tips; info@noifnobut.se

 

Maria

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln