2013 > 05

Varför tränar du? Hur tränar du? När tränar du? Vad är rätt?

 

Det är lätt att bli carried away och lyssna på hur alla andra får till sin träning och därmed nästan förlamas av all information.

 

Jag tränar för att jag mår bra av det och för att jag vill må bra i framtiden.

 

Jag lutar mig starkt mot; den träning som blir av är bra träning + för att motion ska bli kul så behöver man träna + skönaste träningen är den som kräver ansträngning när man gör den + jag vet min kropps styrkor och svagheter.

 

Jag tränar när jag har tid och när min kropp är vaken.  Jag tränar ogärna tidiga mornar. Jag tränar gärna utomhus.

 

Det är rätt att träna;  när man är frisk, när man inte har ont, när man har tid. Jag tycker man ska planera sitt liv så att man får in träning varje dag - så att man ger träning/motion plats i sin livsstil.

 

 

Där var svaret från mig.

 

Maria

 

 

Läs hela inlägget »

Ibland. Om någon entusiastiskt försöker få mig att läsa en bok, prova något nytt eller vill att jag ska ändra något - då kan kärringen motvals ta över min person. Varför? Jag tror att det är en reaktion som har med avundsjuka att göra. Det är själva entusiasmen som är störande förmodligen för att jag i dessa stunder inte har någon entusiasm alls.  Jag blir avundsjuk på den brinnande kraften. Barnsligt och dumt. Jag vet! För att råda bot på det försöker jag numera lyssna på budskapet istället för att brottas mot energin.

 

 

När det gäller träning eller motion råder samma sak. När jag har en dålig dag och min man entusiastiskt frågar ; "Vad ska du träna?"  Då ser jag in i hans nyfikna blick och blir motvals.

 

Ofta när jag med glöd vill få andra att pröva på löpning då kan jag se den där motvals blicken.

Sedan kommer förklaringar/ursäkter/undanflykter som på beställning. Alltså är det mindre bra att vara fylld av min upplevelse av hur skönt det är att springa. Bättre att informativt ge sk fördelar med löpning.

 

Varför ska man då springa när man kan gå?

Svaret lyder; Om man kan springa varför ska man gå?

 

Maria Edholm Chami

 

Läs hela inlägget »
Agneta ska fotograferas då en underbart busig kvinna slår till. Agneta ska fotograferas då en underbart busig kvinna slår till.

En vecka. Turkiet. Sol. Hav. Kvinnor. Träning. Mat. Vila. Kropp&Själ.

 

Vi startade varje morgon klockan 08.00. Det pass som jag höll i hette "Spring i benen" Min tanke var att ge tips till dem som redan springer och ge mod och våga-prova-på till dem som inte sprungit på länge länge. Jag tänker tillbaka på hur roligt det var att; se stolthet i blicken på dem som vågade pröva, se glädjen hos dem som fick en nytändning, se kämparlusten när vi prövade på intervaller av olika slag. Att vi dessutom kunde lotta ut tre Garminklockor till dem som prövade på sitt spring i benen var kul och vinnarna blev så glada.

Vi lottade också ut Icebug skor ur den nya sommarkollektionen - jag sänder ett extra leende till de två som pluggade in säljbladet då de trodde att lotteriet skulle vara en frågesport.

 

Nästa pass jag ansvarade för FTL funktionell styrketräning för livet - började klockan 10.30.

Nu var det lekfull träning som innefattade rörlighet,styrka och balans. Tänka sig att några av er fick till den första "riktiga" armhävningen. Jag anar att några av er klipper till ett gummiband och tränar rörlighet. Jag hoppas att några av er fortsätter jobba med basövningarna; plankan, pressa svank, långsamma sittups, armhävningar och knäböj.

 

Klockan 14.00 fanns det möjlighet att sitta ned för konsultation med mig - hur ska jag träna för att nå mina mål.

 

15.15 vattengympa med och utan"korvar" och den traditionella tävlingen i slutet av passet. Här var det så roligt att se hur alla plockade fram sin "vinnarskalle".

 

Alla pass och all rörelse som Madeleine och Lina stod för tillsammans med mina utgjorde en stor del av dagarna. Men det fanns också tid för solande och härligt svalkande bad i havet.

 

Jag har lärt mig så mycket av er som jag har glädje av i mitt jobb. Det vill jag tacka för. Personligen och privat slogs jag av glädjen som många av er bjöd på trots krämpor och ork som tog slut. Det tar inte slut för att man måste gå med käpp eller för att man tappar andan när man drabbats av kol.

 

Titta på bilden och se buset i blicken. Behåll buset!

 

Nu är våren här och jag längtar efter att träffa alla mina klienter!

 

Maria Edholm Chami

 

 

 

 

 

 

 

Läs hela inlägget »