2018 > 03

Det är tydligt att Primavera kommit hit till Nazaré. Det är underbart med fåglar som kvittrar, naturen som blomstrar och att man kan snart glida in i sina flippflopp. 
I min vardag är den stora nyheten att jag har börjat på artrosskola.
Jag vill förstå om jag ska förändra min träning, övningar som ska läggas till eller plockas bort för att jag ska må bättre, dvs slippa smärta. 
Bara artros. 
Jag är så lättad över att min smärta "bara" är artros! Det hade varit så mycket krångligare med en skadad menisk.
"Artros är en vanlig sjukdom, som ger värk i lederna. Det finns ännu inget läkemedel mot artros, men mycket som kan göras för att lindra besvären, berättar fysioterapeuten Carina Thorstensson."
Solklart är att träning är den bästa behandling. Ledbrosket mår bra av belastning.  Stilla är olämpligt! Knäleden mår bra av att få rätt balans mellan uppbyggand och nedbrytning av brosket  Ont och smärta är inte farligt.
Det jag ska bli bättre på är att dosera mina aktiviteter. Jag ska lära mig vilka rörelser/aktiviteter jag ska undvika eller korta ned rent tidsmässigt för att slippa få ont. Jag har redan förstått att roddmaskinen är något just jag ska undvika. Konstigt eller hur.
Min löpning inte är hotad, den har ju inte gjort ont, jag får ofta mer ont av att promenera. Nåja,  jag inser att alla mina aktiviteter skall doseras klok så jag förstår att det även gäller löpningen. Men men - tjohooo löpning är ingen no no. 
Märk väl, det är jag själv och hur jag upplever smärtan som avgör vad jag kan göra. Märk väl att tränin och motion är nyckeln till att lindra besvären. Hurra! 
Tips.
Genom att träna rätt, mår knän bättre. 
Här kommer lite träningstips just för knän. Rätt teknik skyddar dina knän. 
Artrospodden
Uppfriskande lärorikt om artros just på artrospodden som görs av Vetenskap & hälsa som är ett samarbete mellan Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Malmö universitet och sjukvårdsförvaltningarna inom Region Skåne. Här lysssnar du på artospodden.
Kosten, följer du Ann Fernholm? Om inte klicka in på hennes blogg här. 
Humor, se denna roliga video. 

Glad påsk 
Maria 

Läs hela inlägget »
You had me at hello You had me at hello

Får man gnälla lite? 
Så tänker jag för mig själv. Jag som nu flyttat till Portugal, får jag gnälla lite? Jooo, men visst får jag det. Jag menar att jag ju på FB och Instagram kan följa hur ni lider därborta i hemlandet. Ni har det kallt och det snöar. Ni har det grått och isigt. Detta år har verkligen Kung Bore drabbat Sverige. 

Men vi då. 
Här fick vi besök av först Emma, sedan Felix och nu Gisele. Jag pratar stormar och jag pratar regn i form av kraftiga störtskurar. Ok. Regn behöver vi. Men storm? 

Ja ja. 
Vi har nån dag då och då där vi kan sitta ute och äta lunch, sitta i solen och bli för varma. Men ni har skidspår, sol och frusna isar. Ni kan äta apelsin och frysa om fingrarna. Ni kan få kalla tår och komma in och värma dem. 

Vädrets makter. 
Jag talar med andra som bor här i landet. Det sägs att vädret inte är som förr. Ena året inget regn. Torka. Detta år regn, storm, kyla. Det sägs att såhär brukar det inte vara. 

I väntans tider. 
Så även här längtar vi efter den vår vi känner igen. Vi väntar.
I väntan på ( våren och värmen som stannar) tänder vi ljus på kvällarna. I väntan på (våren och värmen som stannar) suckar vi av och ann. I väntan på ( våren och värmen som stannar) tänker vi att klaga ska vi inte göra! Vi har tak över huvudet och mat på bordet och kläder som skyddar. 

Özz Nûjen 
I väntan på ( våren och värmen som stannar) tränar jag och hinner dessutom läsa en hel del böcker och artiklar. Då stötte jag på en krönika av Özz Nûjen - läs mera här. Tycker först att han kanske har en poäng, men så minns jag alla sköna som inte är på FB inte Instagram, som inte alls tränar men ändå inte tar tag i sina liv, som ändå inte funderar kring; Är livet bara det här? Borde  jag ringa mina föräldrar?  Suger mitt jobb? Vad händer egentligen i Syrien? Varför gjorde Alliansen ett sånt fiasko med Nya Karolinska? Ska jag läsa någon ny bra bok? Jag tänker att det nog inte är bara är "träningsfreaks" och "gymselfieknarkare"som kan irritera en.

Ps.
Ps. Sådär. Nu har jag gnällt lite och ändå inte sagt ett ord om mitt onda knä som just nu i denna skrivande stund har gått från galen smärta ( dag ut och dag in) till smärtfritt de senaste 48h - jag vet inte varför. Ska träna idag igen , se om smärtan håller sig borta. Ds

Maria 

Läs hela inlägget »

Om du inte vill veta vem Andrew Cotton är.
Läs inte denna blogg.
Om du inte är intresserad av hur höga vågor Andrew surfar.
Läs inte denna blogg.
Om du är den som aldrig haft problem med skador eller sjukdom.
Läs inte denna blogg.

Du som  läser min blogg vet att jag har problem i min rygg som sätter sig i mitt vänstra ben. Bild rygg. 
Hur tjotjim positiv jag än försöker vara finns det dagar då jag känner mig uppgiven; rehabträningen för mig inte framåt som jag förväntar mig, eller jag har helt enkelt jäkla ont. Trist. 

Date med en surfare av rang
Av en slump stötte jag på Andrew Cotton som också rehabtränar. Det ena ledde till det andra så vi bestämde att jag skulle besöka Andrew på Surfacadmy som ligger här i Nazaré. Lite om Andrew som i november 2017 hade  oturen att skada sig när han surfade här i Nazaré -  du måste se klippet - klicka här. Andrew var också med på Skavlan - klicka här. Här berättar han om när han föll från en 18 m hög våg och skadade sin rygg, (48.38 in i programmet)


Vad har då jag, världens räddaste kvinna ( jo jag avskyr höjder och farter) gemensamt med denne unge modige surfare? Jo, vi rehabtränar båda våra ryggar. Vi gör faktiskt samma övningar ibland. Vi kan ibland tappa suget, bli låga och tycka att tillståndet är negativt. Men. Vi plockar båda upp oss. Vi tänker båda på att det vi tidigare gjorde med nöje, Andrew gillar att  surfa och jag gillar att springa , just det vill vi göra igen - just det SKA vi göra igen. Det vet vi båda. 

Taktik
Andrew berättar för mig att han ser rehabträningen som sitt jobb. Att varje dag är strukturerad kring olika träningspass. Vi pratar om att ”latmasken” ibland vill få oss att tro att det bästa är att stanna i soffan, ligga kvar i sängen men att vi båda veta att just detta gör allt sämre.  Vi pratar om hur kroppen förvisso behöver sömn och vila för att bli frisk, men att träna muskler och- eller  kondition måste göras efter skador. Andrew berättar om promenadens vikt för honom, nu när han inte får springa. Jag lyssnar, tänker att just så är det, det börjar med promenad. Man måste orka gå innan man springer. 

Målbilder
När ska man komma tillbaka? Andrew trodde att han skulle vara tillbaka februari 2018, denna målbild är ändrad till juni 2018 i Australien  och funkar inte det blir det hösten 2018 här i Nazaré.  Att revidera en målbild är inte negativt utan en konsekvens av att man vet mera än tidigare. Revidera målbild är inte att ge upp. Att inte utvärdera sin träning och sina resultat är däremot möjligen ett långsamt farväl till det mål man satt.  Jag tror att det har varit mitt eget problem. Jag har envist bitit mig fast vid ett flåshurtigt ”jamen-det-ska-gå” inte utvärderat. 

Jag frågar; Hur vågar du surfa dessa vågor?
Andrew berättar att han visst är rädd många gånger, men att rädsla inte är farlig, det handlar om att hantera sin rädsla. ( jo jo, tänker jag). Dessutom säger han att han över tid surfat större och större vågor. Det är inget du gör pang bom. Andrew säger att han inte är en tävlingsmänniska men att han helt enkelt insåg att han var en bättre surfare på större vågor. Såklart tillstår han att det vore stort om han kunde slå det officiella världsrekordet som innehas av surfaren Garrett McNamara
Men bittra fiender är de icke, de är vänner. Surfare kanske är lite som bergsklättrare tänker jag. Man unnar varandra att besegra elementet. 

Alla är förälskade i  Nazaré
När jag frågar Andrew om hans favoritplatser här Nazaré funderar han lite, säger att såklart måste man gå ned till fyren och se platsen där han surfat och där världsrekordet i bigwave surfing är slaget. Ät en god middag på Celeste, eller någon av alla de andra restaurangerna.  Stanna upp och prata med de som bor och verkar här i Nazaré, vänliga strävsamma människor. Dessutom, glöm inte ta trapporna upp till Sitio, bra vardagsmotion som ger puls och vill man kan man springa upp och då blir det träning. Jag håller med!

Energikick
Måste säga att den här lilla pratstunden med Andrew gav mig energi, kan han så kan ju jag. Jag tänker också på hur rätt Andrew har i att Nazaré är en perfekt plats att återhämta sig på. Klart att man kan få bakslag i sitt träningsupplägg men om vi håller fast vid våra passioner, söker sätt att träna och motionera som leder oss tillbaka till den passion vi har då finns det inget som kan stoppa oss. 
Jag är djupt imponerad även av de som surfar Big Wave - det är inget jag ägnade en tanke åt när jag bodde i Sverige men här är det nästan i varje andetag en tanke som rör vid vågor och faktiskt också vid surfing. Men nej, jag kommar aldrig att surfa - jag är för rädd :) eller om sanningen ska fram, helt enkelt inte intresserad av denna aktivitet. 

Till dig
Lycka till önskar jag er alla som surfar på livets små och stora vågor - glöm inte att träna inför dina vågor - en tränad kropp klarar eventuella missöden bättre än en otränad. 

Här några länkar för dig som vill veta mer; 
om Andrew
om Andrew
Om Nazaré

Maria 

Läs hela inlägget »